Smashing pumpkins släpper ett oerhört efterlängtat album 18 Juni. Albumet släpps precis under festivalmånaderna, och kanske kanske kanske får vi se dem på scen här i Sverige? Skivan kommer att heta Oceania. Men frågan är om talangen sitter kvar efter 5 inaktiva år och många medlemsbyten. Oavsett är jag oerhört taggad!//Martin
Krunegårds nya skiva håller måttet, men är inte som hans tidigare. Dock är låtar som Stockholm skyline och Café de flore där och lyser upp min dag. //Martin
Kent släppte igår en ny singel, 999. Den är helt klart en låt som skriker Kent men den känns ändå orginell. Låten borde alla lyssna på minst ett par gånger för den blir bättre för varje gång. Den är helt klart en av mina favoriter bland deras låtar och det kommer den nog vara ett tag till. //Rasmus
Band som we we're promised jetpacks och Glasvegas bevisar gång på gång att skottska är det i särklass vackraste språket. "We we're promised jetpacks - Ships with holes Will sink" och "Glasvegas - Lots sometimes"
Brittisk punk står på menyn idag. The Clash är ju ett av det största namnen när man pratar om punkens utveckling, vilket betyder att dom är riktigt bra. Rock The Casbah är en av de bästa låtarna. //Rasmus
Då Rasmus varit en värdelös bloggare medans jag varit bortrest senaste dagarna så ger jag er nu en av mina personliga favoriter. Evelyn - Hurts är deprimerande vacker, men har ändå bra drag i sig.
Vad är det som händer när man inte har något att göra? Man hittar ett episkt band som folk knappt lyssnar på, i alla fall inte på Spotify. Tummen upp! Bandet heter Drylight och är från Stockholm. Äntligen ett bra band härifrån istället för Göteborg. De påminner lite om Muse, men endå inte. The Noble Art Of Washing Time äger, precis som alla andra låtar från deras enda album - The Pieces. Rekommenderas starkt.//Rasmus
Ps. För er som inte visste så kan man hämta ut Way Out West planscher på LouieLouie Café på Bondegatan 13, Södermalm
Har idag tittat igenom min Spotify spellista och återupptäckt ett grymt band, Two Door Cinema Club. Nordirländarna som påminner om en snabbare, lite rockigare version av Phoenix. Två måsten är Undercover Martyn och Cigarettes In The Theatre.//Rasmus
Helsinki art scene är en fantastisk låt av det finska indiebandet Sattelite Stories. Alltid roligt med nordiskt producerad musik! Hoppas verkligen att de dyker upp på någon svensk festivalscen i sommar! // Martin
Vaporize är en fantastisk låt av Broken Bells. Med mystiska låttexter lämnar de, precis som poesi, mycket åt den egna tolkningsförmågan. Förbluffande fantastiskt! //Martin
Martins inlägg om Florence Valentin stämmer inte helt. Jag gillar dom riktigt mycket, men jag kan inte säga att dom är bäst. Ett annat bra band är The Vaccines. Dom kommer till Hultsfred, synd bara att jag inte har några pengar.... Skulle gärna sett dom och alla andra grymma band som ska dit. Wreckin' Bar - The Vaccines //Rasmus
Hästpojken är bandet man aldrig tröttnar på. Martin Elisson sjunger på ett lite plågat sätt, med så mycket känsla. Det går inte att inte gilla dom. //Rasmus
När jag tittade här häromdan insåg jag att vi varit lite insnöade på vissa sorters musik, och att det började bli lite tjatigt. Därför plockar jag fram en helt annan sorts klassiker ur arkivet: "It's Tricky - Run DMC" grymt härlig låt som ett tag fallit i glömska. Förtjänar all uppmärksamhet som finns att ge! //Martin
Jag vill gärna förtydliga att jag inte håller med min käre kollega Rasmus angående Lalehs nya. Tycker hon var otroligt mycket bättre för några år sedan med låtar som t.ex. "Live Tomorrow"
Fick hem Lalehs nya skiva förra veckan. Ett mästerverk tycker jag faktiskt. Hennes engelska låtar är riktigt bra men jag tycker att hennes låtar där hon sjunger på svenska är ännu bättre. Vårens Stora Dag är riktigt bra och av de engelska låtarna rekommenderar jag Some Die Young och Samuel//Rasmus
När den svenska "populärmusiken", i det här fallet gestaltad av melodifestivalen, tycks vara bortom all räddning glider den här goa gossen in och sprider ljus i min tillvaro. "Kyss mig" är en grymt "catchig" låt sjungen av en stor Håkan-fantast. Och tack vare honom har indiepopen äntligen påbörjat en vandring mot den allmäna, ofta popkulturistiskt okunniga, svenska befolkningen.